Borgerlig vigsel – så går det till och vad som krävs

Vad är en borgerlig vigsel?

En borgerlig vigsel är en ceremoni helt utan religiösa inslag. Den utförs av en vigselförrättare som har utsetts av länsstyrelsen, oftast en förtroendevald eller tjänsteperson i kommunen. Resultatet är exakt lika giltigt som en kyrklig vigsel – det är vigselakten i sig, inte var den hålls, som gör er till makar inför lagen. Skillnaden mot en kyrklig vigsel är att ni inte behöver tillhöra något samfund och att ceremonin kan utformas mer fritt.

Många väljer det borgerliga alternativet just för friheten och enkelheten. Ceremonin kan vara kort, men upplägg och längd varierar lokalt. Själva vigselförrättaren får inte ta ut en egen avgift från er; faktiska resekostnader kan tillkomma i vissa fall, och kommunen kan ha egna villkor för vigselrum, vittneshjälp och andra tjänster. Vägen dit består i praktiken av två myndighetssteg: en hindersprövning och en bokning. Resten – gäster, kläder, musik och blommor – ordnar ni inom ramen för det upplägg ni bekräftar med kommunen och förrättaren.

Steg 1: Hindersprövning hos Skatteverket

Innan ni kan gifta er i Sverige måste ni ansöka om hindersprövning hos Skatteverket. Det är en prövning av om det finns något lagligt hinder mot att ni gifter er, och ansökan är avgiftsfri. Enligt svensk lag finns tre hinder: någon av er är under 18 år, ni är nära släkt, eller någon av er redan är gift eller registrerad partner.

Är ni båda folkbokförda i Sverige ansöker ni enklast i Skatteverkets e-tjänst. För att kunna använda den krävs att ni båda är över 18 år, båda är folkbokförda i Sverige, båda signerar med e-legitimation och att ingen av er har skyddade personuppgifter. Uppfyller ni inte villkoren, till exempel om en av er inte är folkbokförd här, ansöker ni i stället på blanketten Hindersprövning, ansökan och försäkran (SKV 7880).

Vill ni läsa mer om själva ansökan och vad som händer om en av er bor utomlands har vi en egen guide om hindersprövning. Tänk också på att tajma ansökan mot ert bröllopsdatum, så att intyget fortfarande är giltigt på dagen ni valt.

Steg 2: Boka vigselförrättare via kommunen

När hindersprövningen är på gång kontaktar ni kommunen för att boka tid och en vigselförrättare. Fråga vilka tider, platser och text- eller språkalternativ kommunen erbjuder. Vill ni veta mer om vem som får viga er har vi samlat det på sidan om vigselförrättare.

De två intygen från Skatteverket lämnar ni sedan till vigselförrättaren eller kommunen i god tid före vigseln. Fråga bokningsmottagaren vilken tidsfrist som gäller där ni ska gifta er.

1. Ansök om hindersprövningGör det hos Skatteverket via e-tjänsten eller blankett SKV 7880. Ansökan är avgiftsfri.
2. Kontakta kommunenBoka tid, plats och vigselförrättare. Stäm av vilka text- och språkalternativ kommunen erbjuder.
3. Lämna in intygenSkicka intyget om hindersprövning och vigselintyget till vigselförrättaren i god tid.
4. Ordna vittnenTa med egna vittnen eller fråga kommunen om de kan ordna vittnen vid bokningen.
5. Gift erNär den lagliga vigselakten är genomförd är ni makar. Ceremonins längd beror på det upplägg ni bekräftat.

Vittnen, kostnad och plats

Äktenskapsbalken säger att vigseln ska ske i närvaro av vittnen. I praktiken planerar kommunerna normalt för två vittnen. Oftast tar paret med egna, till exempel föräldrar eller nära vänner, men många kommuner kan också ordna vittnen vid vigslar i kommunens egna lokaler. Stäm av detta när ni bokar, särskilt om vigseln sker utomhus, på kvällstid eller på en plats där kommunen inte brukar hålla vigslar.

Vigselförrättaren får inte ta ut någon egen avgift från brudparet. Om ni vill gifta er någon annanstans än kommunens ordinarie plats kan förrättaren i vissa fall få ersättning för faktiska resekostnader. Kommunens villkor för vigselrum, vittneshjälp och andra tjänster varierar, så fråga innan ni bokar.

Ni kan önska stadshuset, vigselrummet eller en annan plats, exempelvis en strand, trädgård eller hyrd lokal. Förrättaren eller kommunen behöver bekräfta platsen och villkoren. Det kan öppna för att kombinera ceremonin med ett utomhusbröllop eller en egen festlokal. Tänk bara på att en plats utan tak kräver en plan B vid dåligt väder.

Så går själva ceremonin till

En borgerlig vigsel kan vara kort och kärnfull. Vigselförrättaren riktar frågan till er var och en och förklarar er sedan för äkta makar. Den exakta ordalydelsen och eventuella inledningsord beror på det upplägg kommunen erbjuder.

Fråga kommunen vilka textalternativ som erbjuds. Vill ni göra ceremonin mer personlig kan det gå att lägga till musik, en dikt eller egna bröllopslöften i anslutning till den formella delen. Ringväxlingen är vanlig men inte ett krav – samtycket och den behöriga förrättarens förklaring är de avgörande momenten. Funderar ni på ringarna har vi en guide till vigselringar. Vill ni förstå hela upplägget med inledning, frågor och avslutning finns mer att läsa om ceremonins ordning.

Efter vigseln

Direkt efter ceremonin fyller vigselförrättaren i vigselintyget och underrättar Skatteverket, som registrerar vigseln. Ni behöver alltså inte göra ett eget steg för just registreringen. Vill ni byta till ett gemensamt efternamn är det däremot ett separat ärende hos Skatteverket – det sköts inte automatiskt i samband med vigseln.

Sedan är det fritt fram för firandet. Oavsett om ni valt en liten vigsel på stadshuset eller en stor fest efteråt är det smart att ha lagt upp hela dagen i en checklista så att inget glöms bort. Och drömmer ni i stället om sol och värme kan en borgerlig ceremoni i Sverige kombineras med en romantisk resa – läs mer om att gifta sig utomlands om ni vill flytta firandet längre bort.

Vanliga frågor